Havet
Salt, bittersalt
är havet, och klart och kallt.
På djupet multnar mycket,
men havet renar allt.
Vilt, rovdjursvilt
är bränningens glittrande språng,
men ingen människas tankar
är höga som havets sång.
Starkt, evigt och starkt
är vågornas väldiga tåg,
och stark av det eviga havet
var mjuk förgänglig våg.
Så ge ditt liv åt havet.
Det kräver blod av sin man,
men sist, djup i det djupa,
får ingen en vila som han.
|
|
Das Meer
Salzig, wie Bittersalz
ist das Meer und klar und kalt.
In seinen Tiefen verwest vieles
doch die See reinigt alles
Wild, raubtierwild,
ist Brandung die glitzernd sprang
aber keines Menschen Denken
ist so groß wie des Meeres Gesang.
Stark, ewig und stark,
sind gewaltige Wellenbogen,
und stark vom ewigen Meer
ist jede vergängliche, weiche Woge.
So gib dem Meer Dein Leben
Es fordert Menschenblut als Gabe,
aber schließlich, tief im Tiefen,
gibt es Ruhe, die niemand sonst hat.
|